Tankens kraft

Tankens kraft

Kvar på nätet ligger tidigare bloggar:

barbro.blogg.se
- gammal blogg från 2005/2006
Tankens kraft
- från 2011/2012
Blogspot
-2013

När öronen trillar av

blandat bandatSkapad av Barbro 2014-07-21 15:17:43
Jag har ju nu upplevt hur det är att "förlora" hörseln, både som den som fått nedsatt hörande och som sambo (och på sin tid även som dotter) till en som hör dåligt.

Lite lustigt är det att jag, som varit medveten om att nedsatt hörsel ligger ärftligt i vår släkt, ändå behövde påstötningar från barn och barnbarn om att jag nog behövde kolla min hörsel. Jag upplevde ju inte själv att jag hade några större problem. På jobbet, så fick jag ju ibland tala om att jag inte hörde så bra - men det berodde ju självklart på den bullriga miljön (!!) och inte på mig ;).

När jag så kom i väg till audionomen och det uppdagades att jag var ett "hörapparatfall" så var i alla fall min ambition att verkligen ta till mig den teknik som var tillgänglig och inte "bli som pappa". Jo - han brukade ju ha på sig apparaten - avstängd. Så från dag ett har jag mina apparater i öronen från morgon till kväll - och världen har öppnat sig för mig igen. Jag har ju tidigare berättat om alla ljud som jag "återerövrat" med hjälp av apparaterna och faktum är att när jag tar av dem på kvällen så riktigt saknar jag knarret i golvet och ljuden från grannlägenheterna...

Och då kommer vi till den som lever med någon med nedsatt hörsel och speciellt om denne vägrar erkänna det. VARFÖR i fridens dar är det så svårt att erkänna att man inte hör???

Sambon och jag har med åren förlorat mycket av vår kommunikation. Detta beroende på att jag fått "goddag yxskaft" till svar - eller, om han svarat "rätt" - så har han inte hört vad jag sagt. Han har bara svarat på det som ha tyckt att han hört - i båda fallen. Goddag yxskaft - ja, då vet man att han inte hört. Då fick man upprepa och det var många gånger på dagen det (man ledsnar efter några år) När han svarat "rätt" av rent misstag - han har hört något annat eller chansat då han hört ett nej eller aldrig eller alltid eller något annat ord som han kunnat gissa sig till svaret genom - och det sedan visar sig att han inte hört ett dugg.... ja - man ledsnar även då på att berätta, på att bestämma, på att föreslå. Konversationen försvinner - dör ut.

Och tyvärr så är det inte bara det som händer. Synen på den som inte hör förändras också - innan man väl fattat att det är hörseln det handlar om. Är personen i fråga dum? Helt "knasiga" åsikter? (nej i stället för ja i en åsiktsfråga t ex) Är h*n opålitlig? (Bestämt att träffas, ringa. handla mm - som inte har "hörts" utan bara svarats lämpligt "ja" på). Ännu ett skäl till att konversationen dör ut. Det är ju inget roligt att diskutera eller bestämma något med någon man inte litar på.

Och då kan man ju tänka sig att också han upplevt detsamma vad mig beträffar (men det tror jag så klart INTE!! att han har smiley) - dubbla skäl till tystnaden mao

Nu har vi hörapparater båda två!!! Och - himmel - han svarar som han gjorde i fornstora dar. Han svarar "rätt" (även när han har fel, för det har han så klart. Jag har ju alltid rätt) och vi kan åter diskutera och avtala och skratta åt samma skämt.

Att han själv inte tycker det är någon större skillnad - han hörde ju förut också - ja, det är en annan femma.

Så - det finns många orsaker till att en person kan tyckas förändrad. Depression är en stor bov, dold hörselnedsättning är en annan.

Sedan såg jag på tv här om dagen att uttorkning kan ge förvirringssymptom - bra att tänka på i värmen kanske.

Ha en fortsatt dunderskön sommar. Hoppas ni hör alla fåglar och syrsor, humlor, getingar, flugor och bin. För att inte tala om gräsklipparna (går en utanför fönstret just nu...)




  • Kommentarer(4)//barbro.hitta.de/#post31

Kroppens signaler

blandat bandatSkapad av Barbro 2014-03-02 15:10:24
Man ska lyssna på kroppens signaler sägs det. Min kropp är en usel rådgivare! Åtminstone när det kommer till promenader.

När det medföljer en pälskling som här:


då säger den inte flasklock ens en gång. Men begär jag att den ska ut och promenera på egen fot s.a.s. - ja, då beter den sig som om den vore döende de första 5 minuterna.

Benen blir jättetunga, hjärtat fladdrar i halsgropen, magen känns som att den liksom inte sitter fast någonstans och huvudet bultar. Och - ska jag då lyssna till denna domedagsprofetia? Ja - enligt vissa källor så är det just det man ska göra.

Men den här tjejen är ju lite egensinnig. Gör inte alltid som andra vill utan går min egen väg. Och si!! Efter de första fem pinande minuterna så är det som om kroppastollen ger upp - kommer in i andra andningen eller något sådant.

Stegen blir lätta, spänstiga - ja, det är nästan som att de vill ta ett par små danssteg. Hjärtat slår tryggt och fint. Magen.... va? vadå? vilken mage? Och det känns som om jag skulle kunna gå hela vägen till tjottahejti. Under nästkommande 30 minuter.

Sedan kommer verkligheten ikapp mig igen och jag blir överlycklig när jag ser ett fik. Men det är ju en annan historia.

Så - vad säger ni? Ska jag lyssna till den kropp som är nära att brista eller ska jag fortsätta att spänna min båge ;)


OK - det är inte jag, men det kunde varit. Kanske.... ;)



  • Kommentarer(3)//barbro.hitta.de/#post29

Livet som pensionär

blandat bandatSkapad av Barbro 2014-02-23 13:12:16

Det blir inte så ofta jag skriver i min blogg numera. Umgänget på fb har ersatt behovet av att skriva här. Men "mitt" fb är min sociala sida och bloggen - ja, den är mer stället där jag kan hålla en liten monolog. Alldeles för mig själv eller för den/de som tittar in.

För en vecka sedan så hade jag besök av mitt barnbarn. Det blir alltmer sällan som vi ses - han bor 10 mil bort och har börjat på gymnasiet med allt vad det innebär av studiefokus, nya vänner och sociala aktiviteter. Och eftersom det tycks vara en positiv tid i hans liv så gläder jag mig åt det - mår han bra så mår jag bra ;)

Men han frågade mig: Vad gör du nu när du är pensionär då, mormor? Och jag fick liksom fundera lite.... - ja, vad gör jag?

Sambon och jag tar ju gärna små turer med bilen och fikar någonstans.
Jag fikar med mina vänner. Det är a och o att träffa dem.
Tillsammans med dem går jag på bio, tar promenader, släktforskar och går på föredrag.
Jag letar hjärtan.... ;)

Åldern tar ju ut sin rätt på både sambon och mig och det blir en del läkarbesök. Själv har jag ju numera hörapparater på båda öronen och sambon har just varit hos öronläkaren och kommer också att bli med apparat vad det lider.

Sedan har jag börjat intressera mig för politik... ;)

Jag är så innerligt less på det omänskliga klimat vi skapat för våra barn/barnbarn att ärva. Vi har skadat vår jord med att utarma den, med att förgifta den och med att skövla och utrota. Vi har skadat människan med en massa kemikalier i maten, vi misshandlar de djur vi föder upp till föda och vi har skapat ett behov av att äga så mycket som möjligt.

För att lyckas med allt detta så sliter vi oss halvt eller helt ihjäl. Vi stressar och vi oroar oss. Vi jämför oss med andra och vi trampar på varandra för att komma uppåt. Uppåt vart?

En väninna till mig frågade om jag var intresserad av att gå på ett möte som det parti hon röstat på de sista gångerna det varit val skulle hålla. Det var en nystartad lokalgrupp och paritet heter Enhet.

Jag har ju de sista 15 åren sökt mig till grupper och människor med en mer andlig syn på livet - och då talar jag inte om religion i den mening vi är uppvuxna med. Jag har varit kassör i en spiritistisk förening (SSG i Göteborg) och gått på kurser av olika slag med inriktning på en holistisk livssyn.

Det visade sig att på detta möte fanns flera av de personer jag tidigare mött och känner respekt för. Både för deras sätt att dela med sig av sina kunskaper och för den eld varmed de brinner för att sprida värme, helande och ljus i vår dystra värld.

Kort och gott. Enhets visioner: (jag kopierar från deras hemsida)

"På individnivå

Största möjliga frihet att forma ditt liv som du önskar, begränsad endast av alla andras lika rätt till samma frihet.

Skapande av yttre fred genom inre frid, där ett aktivt fredsarbete börjar med att vihelar oss själva för att kunna hela världen.

Samverkan med andra människor bortom egoism och särintressen.

Ett samhälle där även våra känslomässiga och existentiella behov blir bekräftade och tillgodosedda.

På samhällsnivå

Ett räntefritt, spekulations- och inflationsfritt samhälle, som bygger på människans basbehov och där pengar enbart används som ett medel för utbyte av varor och tjänster.

Basinkomst – i stället för olika bidrag – som betalas ut till alla människor. För att alla människor har rätt till en grundläggande trygghet genom att vi alla är delar av samma samhälle.

Ett samhälle som befrämjar mänskliga relationer, lokal sysselsättning, alternativ energi, småskalighet och landets självförsörjning.

Utbyggda, billiga och miljövänliga kommunikationssystem som gör det lättare för oss människor att träffas och vara tillsammans.

Meningsfull sysselsättning för alla, vilket gynnar både enskilda och samhället som helhet.

Att tjäna varandra med vårt arbete i stället för att tjäna på andras arbete.

Prioritera all mänsklig omsorg som barnomsorg, handikapp- och åldringsvård samt hälsovård.*

En skola med helhetssyn och fokus på människors utveckling till kreativa, intuitiva och trygga individer som använder sin utbildning för det egna och samhällets bästa.

Ett samhälle befriat från drogmissbruk, kriminalitet, våld och mobbning.

En utvecklad och fördjupad demokrati som bygger på människors delaktighet och ansvar, samt ett politiskt system som gynnar samverkan och enighet i stället för maktkamper och särintressen.

På världsnivå

En värld i harmoni och balans med naturen genom att vi behandlar den som ett med oss själva och prioriterar livet och den ekologiska balansen framför materialism och ensidig ekonomisk tillväxt.

En gemensam etisk och moralisk grund som överbryggar kulturella, traditionella, nationella, internationella och religiösa motsättningar.

Ett världssamarbete som samordnar jordens resurser efter människors basbehov och skapar miljöriktiga förutsättningar för en varaktigt trygg och fredlig tillvaro på vår planet."

Jag kan inte själv ha uttryckt min dröm om ett bättre samhälle på finare sätt.

Och så följde några ytterligare kvällar tillsammans med dessa engagerade människor, som brinner så för att få sprida dessa visioner och för att få våra medmänniskor att förstå att det enda som sätter käppar i hjulet för en sådan värld är vår rädsla för förändring och vår inlärda övertro på vår egen oförmåga att påverka.

Vi hade givande diskussioner och min omedelbara reaktion: "Det går ju inte.... det här är ju bara drömmar...." övergick i att det tändes en liten låga av hopp inom mig. Det var inte bara ett gäng "flummare" som levde i det blå. De hade faktiskt konkreta planer, svar på hur, varifrån och varför.....

I dagarna så har man fått tillräckligt många underskrifter för att nu bli ett registrerat parti. Man har funnits med i valet länge, men inte haft tillräckligt många anhängare för att få upptryckta valsedlar. Nu vänder vindarna och vi blir fler och fler som ledsnat på den världsordning som är och som vågar tro på människans förmåga och vilja att rätta till det vi - till en början av okunnighet och sedan av girighet - ställt till med på jorden.

Så nu vet jag var jag ska lägga min röst i framtiden. Jag har i min omedvetenhet och önskan om ett bekvämt liv varit med om att ställa till det - nu vill jag medvetet vara med och rätta till och förbättra för kommande generationer.

Nej. Jag arbetar inte aktivt inom Enhet. Jag har fokus på att förbättra min inre frid - för det är ju där man ska börja för att kunna förmedla något till omgivningen. Trots att jag är på mitt sextioåttonde år så har jag mycket att lära om mig själv och mitt sätt att möta svårigheter. Men jag jobbar på det ;)



  • Kommentarer(4)//barbro.hitta.de/#post28

Januari 2014

blandat bandatSkapad av Barbro 2014-01-31 21:29:41
Tänk - redan sista januari. En hel månad har gått av det nya året och jag har inte ens fattat att det har börjat. Men så är det bestämt alltid numera... allt går med raketfart.

Ja, vad har jag att berätta om januari då? Bäst jag tar det i bildform, tror jag:

Givetvis har det fikats. Den andre januari var jag hembjuden till väninnan som inledde med att bjuda på en liten gris och kaffe.... ;)

Hon hade gjort en mysig prydnadsplantering av en jordorkidée, som trivdes så bra att den nu var på väg att växa ur sin burk.

Sedan var broder och svägerska med sina två pälsklingar på besök. De hade med sig en jättesöt liten plantering i oasisblock. Idag finns rosorna kvar i torkat skick och pryder fortfarande sin plats.

Hos f d arbetskamraten från Posten kunde vi avnjuta fler mysiga blomsterarrangemang förutom både kaffe och middag.

En annan väninna bjöd på denna ostkaka och jag var snabb (oj!) och fotade receptet för framtida bruk. Den var jättegod.

Och så försvann julen ut och våren - eller åtminstone en försmak av den - flyttade in.

Blommorna som stått i "Trädgården" = den inglasade balkongen, fick komma in i värmen då det nu började bli frost under nätterna. Några hade redan farit illa, men de jag lyckades rädda gläder oss ännu med blommor och knoppar.

Ett mindre snöfall gjorde att det lyste upp lite i naturen. Solen kämpade för att tala om att "Jag finns här. Ge inte upp! Hallååååå --- här är jag!"


På facebook blev jag inbjuden till "Retroklubben - nostalgi och gamla prylar" och bidrog med foto på mina locktänger och spiskroken.


Vänner på besök hade med sig denna ljuvliga vårliga bukett med tulpaner. Instoppat bland dem fanns de små lila blommorna som jag inte vet namnet på...

Och hjärtan har jag letat och lagt ut på min fb varje dag. Månadens näst sista dag hittade jag denna lilla tavla i en affär. Suddig p gr a foto genom fönster men lite visdomsord skadar ju aldrig, så de får bli min sammanfattning av januari.

  • Kommentarer(3)//barbro.hitta.de/#post26

Mot ljuset

blandat bandatSkapad av Barbro 2014-01-21 20:52:12

Och nu är vi äntligen på väg mot rätt håll smiley. Visst - jag vet att det ännu är många, långa, kalla dagar och nätter framför oss men för min del spelar det mindre roll än tiden före jul/nyår då det bara blir mörkare och tristare.
Klart att det finns glädjeämnen även då och ett av mina är ju alla vackra julblommor. Och en bra sak med dem är att de ofta står ett tag efter julen också.


Så gör väninnans julros t ex. Vårkänslor och vitsippsassociationer hos mig.... (lite orättvist mot julrosen som är så fin i sig)

Amaryllis kan man numera köpa i alla de färger och former. Den här passade jag på och fotograferade hos Staffan på Ljungblads i Alingsås (det är bröd som står i korgen bakom)

Och hemma hos mig har azalean nu fått komma in från Trädgården då frosten behagat göra entré även bakom glasrutorna.

För att det inte ska vara alltför sockersött - balans måste ju till för att tillvaron ska vara perfekt - så ger jag ett exempel på dessa kablar som jag inte vet vart de hör eller vad de gör. Och detta är en bråkdel av dem. Har ytterligare en låda med lite andra kablar - med andra kopplingar på... ujujuj.

Men - i det stora hela så .....


Känns det allt att det är det här vi är på väg mot smiley

  • Kommentarer(2)//barbro.hitta.de/#post24

Nytt år - nya föresatser

blandat bandatSkapad av Barbro 2013-12-30 20:54:56
Jag inleder det nya året med att återinviga min blogg på min egen webbplats. Många har frågat mig varför jag har denna domän: hitta.de och svaret är väldigt enkelt:

På den tiden då det blev aktuellt för mig att starta en egen hemsida (som man gjorde på den tiden - före bloggande och facebookande och allt vad det är) så var jag arbetslös och hade inte all världens pengar att röra mig med.

Då visade det sig att domäner med ändelsen .de (tyska domäner mao) var bland de billigaste. Namnet då? Jo - det var inte underligare än att jag "letade och letade" och plötsligt så slog det mig: jag "hitta.de" namnet. Och på den vägen är det. Jag var tom före "hitta.se" så det så.

Och one.com har varit snälla mot mig. Jag har aldrig haft några problem med vare sig blogg eller hemsida. Så man kan ju undra varför jag snurrat runt på både blogger och blogspot under åren..... förmodligen för att jag gillar lite omväxling då och då, vilket de som följt min hemsida genom åren har märkt. Den har varierat från en sida till 8-10 olika. Numera hinner man inte med mer än facebook....

OK - härmed förklarar jag min nygamla blogg invigd.

Ett innerligt Gott Nytt År önskar jag den som hittar hit.



  • Kommentarer(0)//barbro.hitta.de/#post20

Mina förväntningar inför julen

blandat bandatSkapad av Barbro 2012-12-04 18:20:32

Paula ställde en fråga i sin blogg:

Nu är det mindre än en månad till jul och jag vill veta vad ni har för förväntningar/farhågor inför julen.

1. Längtar du efter julen i år?

Nej. Jag längtar aldrig efter julen. Tycker inte om julen. Den har inneburit stress, jäkt och krav. I mitt tidigare liv ingick också oro för att alkoholen skulle flöda alltför rikligt och den känslan förtog all förväntan på en "god" jul.

2. Vad är det bästa respektive sämsta med julen?

Bäst är väl ändå att människor får lite välförtjänt ledighet mitt i vintermörkret.
Nu behöver jag inte längre stressa eller jäkta, men fortfarande gror kraven inom mig om att det ska vara si och så. DUMT!

3. Vad måste finnas på ditt julbord?

Skinka, sill, lutfisk och gröt. Och det är nog ungefär vad det blir också + julkorv och köttbullar till sambon ;)

4. Har du någonsin åkt bort under julen? Vart och varför?

En gång hyrde vi, tillsammans med dottern och hennes dåvarande make med familj, en stuga i fjällen. Det var prestigelöst och trevligt.

5. Har du många att köpa julklappar till och hur mycket pengar lägger du ner på julklappar?

Barn och barnbarn - säger som Paula: efter förmåga. Numera är jag dessutom så lyckligt lottad att sambons son handlar till de två barnbarnen på den sidan och mitt barnbarn vill helst ha pengar, så köpångesten som alltid infunnit sig numera är ett minne blott - hurra!!! smiley

  • Kommentarer(1)//barbro.hitta.de/#post17

Minisemester

blandat bandatSkapad av Barbro 2012-10-14 17:58:22

På onsdagen var det Sollebrunn som fick bjuda på fikarummet. Själv passade jag på att äta lite mat, men sambon kunde inte motstå en bit prinsesstårta från Elins:

Och på torsdag bar det iväg söderut igen. Vi stannade "Hos Mammas" och bunkrade upp inför resan genom Halland mot skånska gränsen - Hallandsåsen

I denna lilla grupp av foton ser vi dagen som gick. (Klicka på ett foto så öppnas en något större variant av den bilden. Den hamnar mellan gruppen och denna text)

1. Vi for uppför åsen och stannade strax efter Båstad och gjorde en liten tillbakablick över Laholmsbukten. Äppleträden dignade.

2. Och vad är det med mig och kor egentligen? Släktskap kanske? Fina är de i alla fall när de betar på ängarna.

3. På nerfarten från åsen ser vi sedan tvärs över Skälderviken och i horisonten skymtar Kullaberget.

4. Utsikt från hotellfönstret

5. och en tjusigt hörnhus fotat när vi gick på promenad i Helsingborg.

6. På kvällskvisten bjöd hotellet på AW och som vanligt är vi, såsom varande pensionärer, absolut helt AW. Vi lät oss väl smaka.

7. Därpå såg vi solen gå ner bakom det danska landet. En bra dag!
Nästa dag var solig, men med det blåste en kylslagen och kraftig vind. Den gjorde det inte roligt att promenera i Helsingör. Men vi for i alla fall dit en sväng:

När vi kände oss tillräckligt genomfrusna var vi glada åt att kunna återvända till Helsingborg, sätta oss i vår lilla Getz och bege oss på sight-seeing i Skåneland. Den färden ledde till legendariska Bialitt, där vi inmundigade var sin härlig våffla med sylt och grädde. Elden från braskaminen höll oss varma..

På lördagen bar det av hemåt igen. Fikarummet den dagen fick bli hos Stålboms i Falkenberg. Där avnjöt vi var sin äpplemarängpaj - mumma"

Dagens (söndag) fikaställe blev vid ICA-butiken på Eriksberg. Där köpte jag en pretzel i tro att det var en sockerkringla..... Att den var salt kunde jag överleva, men maken till hård och seg kringla har jag aldrig varit med om ;) T o l hade damen bakom disken ett hjärta av guld och bytte ut eländet mot en god kanelbulle.

Och vad har vi då talat om i mina fikarum? Allt och inget - precis som i alla andra fikarum runt om i Sverige.
Min lust att fortsätta denna bloggen har runnit ut med sanden.

Nu ska jag bli matte med delad vårdnad till lilla Amanda. I morgon ska jag till dottern och så ska vi slå oss ner och diskutera hur framtiden ska se ut för oss och denna lilla gulliga Jack Russel-fröken. Kanske kan det bli en blogg av/med/om henne framöver i stället.

Till dess säger jag tack för mig och välkommen åter när min skrivarlust återfinner sig. Kram!

  • Kommentarer(4)//barbro.hitta.de/#post10