Tankens kraft

Tankens kraft

Kvar på nätet ligger tidigare bloggar:

barbro.blogg.se
- gammal blogg från 2005/2006
Tankens kraft
- från 2011/2012
Blogspot
-2013

Kärt besök

AmandaSkapad av Barbro 2014-08-03 18:43:09
Idag har Amanda varit på besök. Matte och husse skulle "göra" Liseberg och dit in är ju inte små Jack Russel-damer välkomna. Därför var hon några timmar hos mig.

Nu är det länge sedan hon var på besök och lite spännande var det att se om hon kände igen mig och omgivningarna. Jodå - hon hälsade glatt när jag mötte henne och husse utanför porten. Och sedan var det givet att vi skulle på promenad. Det är det vi gör bäst och mest Amanda och jag smiley.

När vi sedan styrt kosan hemåt så gick hon utan tvekan till rätt dörr - både ute och inne. Nogsamt undersöktes lägenheten - var var den andra människan då? - och allt tycktes till belåtenhet (förutom den där andra killen som inte var där han skulle).

Och sedan slog vi oss ner på balkongen. Och där inleddes en liten maktkamp. Vems är stolen?

Till att börja med så delade vi den systerligt.


Amanda tryckte ner nosen under fotsulan och tycktes bedövad (!?!)


På något underligt vis så blev hon lite bredare....


Och efter en stund så ...... hmmm


OK - jag flyttade undan mina fossingar ytterligare


Detta uppskattades - som synes - till fullo av Amanda


Lite undrande blev hon ju när jag tyckte att hon bredde ut sig...


Men med ålderns rätt så tog jag för mig...


Och Amanda tyckte nog det var skönt i skuggan på golvet..


Men allra bäst blev det när fläkten kom på och hundsängen flyttades in lite från fönstret.

Ett par promenader hann vi med och fiskbullar i hummersås blev det till middag. Ja - potatis också förstås, men den petades prydligt åt sidan efter att såsen blivit nogsamt avslickad....

Puss på nosen Amanda.






  • Kommentarer(5)//barbro.hitta.de/#post32

Julhälsning

AmandaSkapad av Barbro 2012-12-24 18:44:22

Hej på er.

Matte och jag har varit och hälsat på hemma hos mormormänniskan och hennes sambo.

Det är något som människorna kallar för "jul" och då skulle matte lämna "julklappar" till mmm och sambon. Det var lite konstigt, för hon hade en stor påse där hon sa att klapparna låg men jag såg bara en massa paket jag - inte en endaste klapp, varken såg eller kände någon ... De är lite konstiga de där tvåbeningarna...

När vi nu ändå var där, så ville matte visa vad hon lärt mig sedan sist. Och det var jätteroligt att se hur impad mmm blev. Jag satt, låg och räckte vacker tass. Jag tycker det är jätteroligt att träna sådana saker med matte för hon är så go!

Det vi håller på och tränar på nu är något som hon kallar "rulla runt". Jag har inte riktigt fått kläm på vad hon vill, men hon tar mig om kroppen och så drämmer hon mig i backen. Men inte som mmm som håller fast mig tills jag inte vill busa mer utan mer att hon genast lägger mig på rygg och sedan på andra sidan och så släpper hon upp mig och säger: "Braaaaa Amanda" och låter så där jättegullig så att jag inte kan låta bli att vifta på svansen. Kanske är det det hon vill? Att jag ska vifta på svansen?

När vi skulle gå så tog mmm på mig koppel och väst och sedan tog hon en bild på mig. Kameran blixtrade och det enda man såg var hur bra jag syns när jag är ute och bilarnas ljus lyser på mig. Visst är det bra?

Sedan tog hon ett foto till men utan blixt. Hon ville visa hur fint jag kunde sitta och vänta på matte medan hon klädde på sig, sa hon. Jag förstår inte det där riktigt för det är klart att jag väntar när jag vet att jag ska få gå ut... Ännu en av mmm:s underliga idéer.

Matte och mmm diskuterade min frisyr också. Mmm tyckte att jag blivit lite långhårig och att jag var väldigt söööööt i det långa håret.

Då slog dom upp en sida på nätet där en hundfrisör lagt upp foton på sina kunder före och efter klippning och trimning.

Så här lurvig kan jag bli men som synes så går det att återfå en slankare look om jag så önskar. Smaken liksom baken, som mmm brukar säga

Ja - det var lite om vårt besök i Göteborg. God Jul på er alla - nu ska jag öppna paket jag också och så säger matte att jag ska få julklappar - det ska bli gott!

  • Kommentarer(2)//barbro.hitta.de/#post19

Pytt à la Amanda

AmandaSkapad av Barbro 2012-12-16 12:33:20
Åh så skönt. Äntligen har mmm varit här igen så att jag kommer åt en dator.

Hej förresten! Har ni märkt att det kommit något vitt, blött och kallt på marken? Det har jag och det var jättemysigt.

Det enda som är lite fånigt med det är att jag måste ha på mig en gul plastgrunka. Matte säger att det är en reflektväst och att jag har den för att jag ska synas i snön och i mörkret. Lite piffig tycker jag allt att den är förstås. Lite min färg och så där - eller vad säger ni tjejer?

Nu ska jag berätta lite om vad som hänt sedan sist. Först och främst: Jag har varit och hälsat på min mamma!!!

Det är hon som ligger bredvid mig här på mattan. Jag är ju mycket mindre här förstås, men hon kände igen mig ändå, trots att jag blivit stora damen nu. Nästan lika stor som henne påstår matte. Men mmm tror inte på det för hon säger att jag är precis lika liten som när hon såg mig senast. Ögonundersökning på den tanten!

Mamma tyckte förstås att jag var fin, men hon skrämde också slaget på mig. Det stod en skål med mat framme och den trodde ju jag var till mig, så jag kastade mig genast över den. Jisses! Då kom kärri.. den kärra fru modern smygande upp bakom mig, lade huvudet intill mitt öra... och morrade som ett lejon. Att jag inte flög upp i matskålen på kuppen. Hur skulle jag kunna veta att det var hennes mat? Det gjorde jag inte om ska jag säga.

Tillsammans med mamma bor det en jättestor pudel. Jag har ingen bild på just den, men så här såg den ut:

Eller - ja, kanske den inte var svart heller.... men jag vill att ni ska titta noga på den här bilden för nu ska jag tala om för er att jag lärt mig hur man gör "en pudel" - lätt som en plätt (Ja - nu ska vi inte tänka på det mest vanliga sättet - betänk att jag är bara 5½ mån så det där vet jag ingenting om ...)

Man tager något som är rakt och stretar ut. Sedan krullar man det i många små krullor och lägger dem tätt intill varandra så att det som stretade ut inte längre stretar ut. Då ser stretorna ut som om de var krullor i stället. Och så har man gjort en pudel. Fiffigt va´?

Och så kom ju då mmm. Jag blev så överraskad för jag var med matte på hennes jobb, där jag f ö trivs jättebra med hundkompisar i rummen bredvid och en massa hundälskande människor som kommer på besök hela dagarna, och så sa matte att vi skulle gå ut. Och tänk - nere på parkeringsplatsen stod mmm. OK - jag råkade läcka lite när jag såg henne - men det var inte alls för att jag blev så glad, som hon tror. Jag hade varit inne hela dagen och blåsan var full. Konstigare än så var det inte!

Mmm var inte här så länge den här gången, men en fin dag fick vi tillsammans i alla fall. Efter den nödvändiga bilfärden med sång och musik (kan inte någon fixa öronproppar till mig?) så tog vi en riktigt lång och härlig promenad, hon och jag.

Solen sken och snön gnistrade. Kallt var det, men mmm var bra påklädd och jag har ju min päls och den där plastrocken på mig så det gick ingen nöd på oss.

Och jag grävde - och grävde - och grävde

Och när jag visade huvudet igen så såg jag ut som en snögubbinna sa mmm

Hon är inte så där väldigt hemma i svenska språket si.... Men jag hade is och snö i skägget i alla fall.

Ja, det var en härlig dag. Avslutningen blev ju så där förstås.

När min älskade matte behagade komma hem framåt nattkröken så var hon och jag och mmm i köket och snackade lite om dagen, så där som vi tjejer gör. Men jag lyssnade förstås inte så speciellt mycket utan roade mig med mitt och tänk - helt plötsligt fick jag se att det fanns en hund till i köket! Och ve och fasa! Mmm tänkte laga till henne till middag för hon hade lagt in henne i ugnen.

Jag gav genast skall och matte som stod med ryggen mot ugnen och mig hoppade flera meter högt (undrar om hon kissade på sig???) - sedan skrattade dom. Åt mig!!! Jag blir så förnärmad. Jag hade allt räknat med att åtminstone matte skulle ta mig på allvar. Mmm vet man ju hur hon är. Ugnssteka mina kompisar. Hmpf!!

OK - det var ett misstag. Jag måste ju erkänna det. Matte lyfte upp mig och bar fram mig till ugnen så att jag kunde inspektera den i lugn och ro

Trodde du jag tänkte äta upp dig Amanda? frustade den där mmm.

Nu berättar jag inte mer den här gången. Men jag kan säga som så: Den där hunden i ugnen .... det var en söööööt hund det. God middag!

  • Kommentarer(2)//barbro.hitta.de/#post18

Veckan som gick

AmandaSkapad av Barbro 2012-11-25 13:13:33
God middag!

Mmm har varit här igen. Och Matte har varit bortrest på konferens. Och jag är kär i Husse!!!

Tänk, han, som liksom hållit sig i bakgrunden - det är ju inte lätt att göra något speciellt väsen av sig när Matte o mmm är i farten. Dom både syns och hörs ju. Men nu har !Husse! och jag varit ute och promenerat lite för oss själva och DET gillar jag. Han har en sådan härlig basröst och är så lugn och bestämd så jag blir alldeles knäsvag.

En gång när vi varit ute så sa han till mig att sitta innanför dörren (jag brukar få göra det, då jag ska torkas om tassar och mage) och så tog han av sig skorna och försvann.

"Var är Amanda?" hörde jag Matte fråga efter en lång stund. "Hoppsan. Hon sitter visst vid dörren..." sa husse. "Jag sa till henne att sätta sig där." Matte var djupt imponerad. När hon och mmm säger till mig så brukar jag sitta tre sekunder och de får ta tillbaks mig och bli lite strängare innan jag stannar. Men när HUSSE!! säger det - dåå lyder jag. Love!!! Puss!!!

Sedan så har mmm och jag varit i den stora metropolen Skövde. Hon sa att jag skulle tränas i att vara i sta'n och möta massa människor och trafik och så. Och så trodde hon att jag, som ju faktiskt är en mycket försiktig ung dam, kanske skulle bli lite skrajsen och så. Men OJ så fel hon hade. Det var något av det roligaste jag varit med om. Tänk själva: En sådan härlig massa med nya spännande dofter, skyltfönster där jag kunde spegla mig, människor som stannade och beundrade mig för jag är ju så sööööt, och sist men inte minst: alla kul saker som man kunde smaka på!

Jag hade fullt upp hela tiden. Men mmm gillade inte att jag testade de nya lockelserna. "Nej, Amanda. Inte äta fimpar! Inte äta tuggummi! NEEEJ Amanda - inte äta spottloskor!" Människan var ju halvt hysterisk hela tiden...

Sedan klagade hon på att hon inte kunde fotografera mig heller. Jag stod ju inte stilla utan ryckte i kopplet när hon skulle ta bilden. Sa hon. Men jag tror nog att hon inte ville ta av sig vantarna för det blåste ganska kallt - och mmm är en frusen stackars vase.

En sak som jag blev rädd för - det var den här. Den var jätteläskig:

Men, medge att den var hemsk! Jag gick baklänges så långt kopplet räckte och gömde mig bakom mmm så mycket jag bara kunde. Men hon var på sitt elaka humör. Hon flyttade på sig hela tiden. Då tittade jag åt andra hållet och talade om för henne att vi tittat nog på det där vidundret. Mmm var inte riktigt nöjd med det. Hon ville att jag skulle sluta vara rädd så hon kom på en genialisk idé. Hon lade lite hundgodis (kan bara inte motstå det ju!) vid fötterna på besten och så lät hon mig lukta mig fram till den genom att hålla lite i sin hand och låta mig följa doften. Jag gick på den lätte!! Sedan var det ju inte kul att vara rädd för den där lilla kissekatten längre.

Mmm säger förresten att jag - som har den finaste stamtavlan - är en fyrvägskorsning. Hon säger att jag är en "grythund, fågelhund, sakletare och allätare" Det kom hon på efter vårt stadsbesök. Ha - hon kommer att upptäcka många fler sidor hos mig vad det lider. Korsning - det kan hon vara själv!

En kväll när vi var ute på kvällspromenaden så fick Jerry för sig att han skulle följa med. Det var jätteroligt. Men jag var så rädd att han skulle tappa bort oss så jag gick mer baklänges än framlänges. Och Jerry hoppade upp på murar och kröp in under bilar. Allt för att roa mig - tror jag. Han blir bättre och bättre den där katten

På kvällen när vi gått och lagt oss så tog mmm det här fotot på Jerry och mig. Det hör numera absolut till mina favoriter för här ser det ut som att det är JAG som är stor och Jerry liten. HA! Mmm säger att det kommer att bli så - att jag ska växa om Jerry i storlek - inte mycket men ändå. Det ska bli kul tycker jag.

Lite nervöst var det att ha mmm som enda utpost under natten. Ja, jag menar - jag behöver ju kila ut då och då och mmm höööör ju så illa. Men jag lyckades ändå få upp henne ur sängen. Jag satte mig och stirrade på henne tills hon vaknade. Hon vaknade varje gång! Och så sa hon till mig: "Du måste säga till Amanda. Du måste bli lite tyyyydligare" - men vadå! Det funkade ju?!? Och jag kan vara tydlig också. Jag gäspar när jag vill ut. Kan man vara tydligare?

  • Kommentarer(2)//barbro.hitta.de/#post16

Psst!

AmandaSkapad av Barbro 2012-11-18 14:41:30
Det är jag - Amanda.

Jag tittar in som hastigast för jag har fått reda på en grej om mmm! Visste ni att hon är en platespotter!!!! Det fick jag reda på nu i veckan när hon var här och hälsade på.

Men, jag menar - det förklarar ju en hel del... Och det är väldigt skönt för mig att upptäcka att det inte är helt fel på min bedömningsförmåga heller. En som ägnar sig åt sådant KAN ju bara inte vara helt vid sina fulla sinnens ..... eller..?

När hon berättade det för mig (jodå - hon snackar en hel del när vi är ute och åker, hon och jag. Ja, när hon inte sjunger ihop med Elvis eller någon annan 60-talsgök. Låt mig säga så här: Jag föredrar när hon snackar!) så kunde jag inte hjälpa att det kom en liten fnysning. Men bara en liten försiktig en - man vågar ju inte sticka upp alltför mycket. Då hamnar man väl raklång i backen - och där är ju så söligt och eländigt just nu..

Ville bara dela detta med er. Så att ni förstår hur jag har det med henne alltså.

Jo - och så för första gången så förlorade jag en mjölktand också. Ja, det var också hennes fel förstås.

Vi busade värre på morgonkvisten. Men hon är lite fånig för hon knyter ju näven så att jag inte får något riktigt tag i den. Matte är lite sur för hon vill inte att jag ska bitas i händerna, men mmm är en jäkel på att fightas med nävarna. Och TJO - så kändes det lite konstigt i munnen....

Jag fick sätta mig ner lite och fundera på vad det var som hände egentligen. Och mmm såg något som låg på täcket. "Åh, lilla gumman - har du tappat en tand?" säger hon käckt. Fråga mig det? Och jodå - hon visade mig den också

Det var bestämt en hörntand i underkäken sa hon. Hur ska det nu gå? Jag som älskar att gnaga på ben. Tänk om mmm tänker slå ut varenda tand ur käften på mig? Jag får nog hålla mig lite på min kant när hon kommer och vill leka så där våldsamt igen.

Sedan var vi så klart ute och promenerade. Vi träffade på främmande katter och det gillar jag skarpt. En dag var vi ute så länge att mmm hade med sig vatten och mat till mig och kaffe i termos till sig. Det var kul. Men hon kunde ju valt en bättre rastplats än en parkering förstås. Men, man får ju inte vara kräsen.

Det var för att hon inte ville sitta ute på kalla marken, sa hon. Men hon skulle väl plate-spotta - tokfian smiley

Själv har jag inga problem med att sitta på marken. Jag värmer en tass i taget genom att hålla upp dem. Man får int' va dum int' som mina norrländska släktingar skulle säga.

Ha det!

  • Kommentarer(5)//barbro.hitta.de/#post15

Amanda tittar in igen

AmandaSkapad av Barbro 2012-11-09 18:57:54
Hipp och hej - det är jag igen. Vill bara lämna en rapport från "nya hemmet" som numera är MITT hem. Ja, och så att hon mormormänniskan (mmm) har varit här igen.

Nu förhåller det sig så, att i mitt hem har man olika rum för olika aktiviteter. Så finns det då något som man kallar för "toaletten". Där inne har katten Jerry en låda med sand där han uträttar sina behov (han kissar och bajsar där - om nu någon inte vet vad behov är) och så finns där en kul mojäng som människorna sätter sig på när dom uträttar... ja - kissar och bajsar då. Den är lite rolig för den låter och så rinner det vatten i den. Blått vatten.... Det lär vara lite farligt för mig, så därför har de placerat ett lock ovanpå. Men jag ska nog snart lista ut hur jag ska lyfta på det så att jag får mig en slurk.

Och nu till saken. Som ni hör så har alla familjemedlemmar möjlighet att utr... kissa och bajsa inne. Men JAAAAG - jag ska ut jag. I vått och torrt - i kyla och drivis. Och så står dom där och tjatar: Kissa nu Amanda. Bajsa nu Amanda... Och när det då bär till så blir det: Duuuuuuktig Amanda, åh en så duktig tjej... Och inte nog med det! Jag blir fotograferad när jag går på miiiiin toalett.

Ja, det är den där mmm som varit i farten så klart. Men jag ska nog hämnas en vacker dag. Undrar vad hon gillar att få en bild på sig själv mitt i uträttandet.... hihi - det blir något det....

Nåväl - hon är inte helt borta ändå, som ni vet. Understundom bjuder hon mig på ben. Riktigt gott märgben minsann. Ja, matte har ju köpt det, men mmm snokade reda på det i frysen och gav mig.

Jag njöt i flera timmar. Sedan sa jag till mmm att jag ville gå ut. Jag tog mitt ben och gjorde mig redo. "Nej, Amanda - benet får stanna inne" säger den korkade människan då. Men jag gav mig inte. Benet skulle med. Till slut gav hon upp och lät mig ta med det ut. Bums rusade jag iväg in i buskarna och började gräva ner mitt kap.

Jaha - då försvann det benet. Inte ner i marken inte - det var hon, mmm, som ryckte det ur mina blodtörstiga käftar (åh, vad det låter häftigt!) och swish - borta var benet. Men på något underligt vis så dök det upp framåt kvällen igen. Hon kanske kan trolla?

Nu har jag fått en större bur - en alldeles egen bur, inte Jerrys längre - när jag åker i bilen. Inte för att jag är någon älskare av bilåkning precis

jag somnar så fort de startar bilen. Har kommit underfund med att tiden går fortare på det viset. Och att sitta instängd i en bur är väl inte heller min grej riktigt, men jag säger inget. Går snällt in och ur buren för jag vet ju att när vi stannar igen så är det på något nytt kul ställe där jag får promenera och göra upptäckter.

Enda problemet är nog egentligen mmm:s musikval. Det är country och Elvis och 60-talshits om vartannat. Ja, hon säger att det är det. Jag vet ju inte. Försöker i allmänhet bara att stänga öronen så gott det går.

En av dagarna mmm var hos oss så besökte vi en damm

Hade jag inte haft kopplet på mig så hade jag gärna hoppat i för där fanns det en massa änder som lockade på mig så jättemycket. Men mmm hade så klart inte modet att släppa mig lös så jag fick bara nosa efter dom på håll.

Sedan gick vi in i skogen på andra sidan dammen. Där fick jag en spännande vittring må ni tro. Jag var tvungen att följa den även om det innebar att jag fick klättra i trädet

Och då skrattade den där mmm åt mig igen. Löjligt. Jag är säker på att det var en björn som klättrat upp där - ja, eller så kan det ha varit en Grand Danois som pinkat in sitt revir - vad vet jag. Gott luktade det i alla fall.

Sedan har jag kommit på en jättekul lek. När vi är ute och går, så smyger jag mig upp bakifrån och bara kastar mig upp och hugger tag i byxbenet på matte eller mmm. Jisses ett sådant hallå det blir! Fast mmm är nog liiiite farligare än matte för hon får alltid tag i mig - det där kopplet igen ni vet. Matte släpper mig lös hon.

Men det hände något konstigt förra gången jag anföll och dödade mattes ben. Jag fick en dusch med vatten i ansiktet. Jisses vad snopen jag blev. Jag kom alldeles av mig. Det får jag inte av mmm - hon säger fy och drämmer mig i backen. Nåja, hon säger att hon "lägger ner" mig, men nog drämmer hon alltid. Tjoff så ligger jag där. Och så får jag inte gå upp förrän allt spring och skutt och lek och bus och roligheter har runnit ut ur kroppen. "så där ja - nu är du lugn och fin igen" säger mmm och verkar förunderligt belåten. Så då låter jag bli att hoppa på henne igen. Åtminstone inte mer under den promenaden.

Eftersom jag är valp så måste jag ju få testa mina tänder. Det fattar ju inte de där tvåbenta varelserna som jag bor hos. Jo - jag får ju märgben, tuggben och allehanda leksaker, men vad är det mot att få sätta tänderna i en härlig, ljuvlig och varm hand??

Här gosade jag med matte när krokodilen i mig plötsligt gick till attack mot hennes fingrar. Oj, jag fick ett nyp i nackskinnet men när jag visade henne mina tänder i ett leende istället så blev det gosigt igen. Tänk så lättmanipulerade de är...

Det är också riktigt kul att kika ut genom fönstret, för det går en massa människor med hundar förbi och katter finns det flera stycken i omgivningarna. Jag måste nog säga att jag är helnöjd med mitt hem. Trivs väldans bra - och så är det lite kul att jämt få höra hur söööööt jag är. Så länge inte mmm klär på mig någon halsduk igen förstås.

  • Kommentarer(5)//barbro.hitta.de/#post14

Välkommen - jo, tack

AmandaSkapad av Barbro 2012-10-25 22:12:00
Hej! Det är jag som är Amanda

Jag tänkte att jag skulle göra en liten kupp här. Medan hon, mormormänniskan, vänder blicken åt ett annat håll, så ska jag passa på och berätta hur det VERKLIGEN går till på det här nya stället som jag hamnat på.

Jag har tre passioner här i livet. Att kuta runt - att gräva och att nosa. Det är stenkul.

Full rulle! Men mormormänniskan är en riktig fegis. Hon vågar inte ta av mig kopplet. (Det vågar minsann min nya matte - hon är en tuffing hon) Phui! Vad skulle det göra om jag tog mig en liten sväng ut i kohagen t ex. Jag är uppfödd på en hästgård och van vid större fyrbeningar så när jag känner den härliga, ljuvliga och lockande doften av kossor - ja, då är det väl inte så konstigt att jag vill hälsa på dom.

Min nye husse är en kul kille. Jag brukar bli väldigt glad när han kommer hem, men när vi var och luftade oss här vid Hornborgarsjön och jag fick vittring på kossorna och la av som en rem mot dom.... ja - vad gjorde den rackarn då??? HAN SPRANG IKAPP MIG!! Och mormormänniskan som inte tagit av mig kopplet. Jisses så snopen jag blev när det blev ett tvärstopp i språnget. Den killen tar man tydligen inte där man sätter honom. Och sedan fick jag posera fint (ja, hon sa så mormormänniskan) men jag hade ju spanat in kossorna och det gjorde jag klart för människorna. Men till slut fick jag ju ge mig och sätta mig ner på rumpen men jag vägrade att titta mot kameran. Envetna folk!

Sedan så är det ju så himla kul att gräva. Helst där jorden är svart och mjuk under löven. Det finns liksom så go doft där..... Människorna säger att jag jagar sork, men det gör jag inte alls det. Jag bara luktar på blomm...... jorden. Så det så.

Och så är det väldigt spännande med mystiska hål som man kan hitta lite här och där när man är på promenad.

"Men lilla Amanda. Inte hittar du väl en räv därinne heller" fnissar den där mormormänniskan förnumstigt. Vad vet hon om det? Jag såg inte att hon stack in näsan och njöt av alla spännande dofter. Jag är säker på att en av dofterna kom från en räv! Men tro inte att jag fick kila in och kolla läget.. nej då. Koppel på!!! Det är ett liv det för en grythund.

Sedan är det ju så att det bor en katt i mitt hem. En bjässe! Han är säkert släkt med lejonen. Jag har väldigt stor respekt för honom och försöker i möjligaste mån att inte utmana honom.

Samtidigt måste jag säga att han är en jäkla lattjo kille. Så ibland när jag känner mig riktigt upplivad så försöker jag få honom att leka med mig. Då stirrar han bara på mig. Då försöker jag tala om för honom att jag bara vill leka. Voff, säger jag. Jisses - då blir det liv i folket vill jag mena. Matte spänner ögonen i mig och hindrar mig från att gå fram till katten (som liksom blivit lite större helt plötsligt - om det nu är möjligt) och mormormänniskan puffar till mig och säger NEJ! Hon låter så läskigt arg så jag kissar nästan på mig ibland när hon säger så. Sabla människa!

Men jag ska berätta att idag mötte jag katten i öppningen till altanen när jag (ja, och hon mmm) skulle gå in och katten ut. Jag blev jätteglad och viftade på svansen för att visa att jag är jättesnäll. Då for det ut en tass mot mig. Jisses - vad har jag gjort honom för ont egentligen?? OK - han träffade mig inte (fast vi stod alldeles bredvid varandra) och mmm sa att det inte fanns en klo ute heller. "Det här ska nog gå bra" säger hon gång på gång. Undrar vad det är som ska gå bra?

Ja, inte det här i alla fall. Har ni sett!! Hon har satt på mig en rutig halsduk. En SKOTSK-rutig halsduk. På mig! För det första så är jag en tjej och ska jag ha någon form av prydnad på mig så är det ENDAST blingblinget som matte hängt i mitt halsband. Det är snyggt och acceptabelt. Men en halsduk!! Och inte är jag någon skotte heller! Jag döööör! Men den åkte av ganska omgående ska jag be att få tala om. Något har jag faktiskt sett till att jag har att säga till om.

Hon mmm gillar att fotografera mig. Och eftersom hon är ganska hyfsad på att ta mig på promenad på en massa olika spännande platser så bjuder jag ibland till så att hon får sig en bild då och då. Här har hon satt mig på bordet. "Det bästa man har sätter man på bordet" sa hon. Ganska gulligt sagt, så jag skärpte till mig lite. Ganska hyfsat resultat tycker jag.

Sedan bjöd jag på ett mitt i lövhögen också - men sedan fick det baske mig vara nog.

Jag borrade ner näsan under täcket vid mmm:s fötter och somnade så gott. Om ni vill veta hur "räv" luktar så.... hmm

Ja, så nu vet ni lite om hur jag fått det i mitt nya hem. Man ska inte bara lyssna på ena sidan nämligen. Lev väl mina vänner. Kanske får jag chansen att smyga mig in fler gånger när mmm vänder ryggen till.

VOFF!

  • Kommentarer(3)//barbro.hitta.de/#post12

Amanda

AmandaSkapad av Barbro 2012-10-21 14:34:50
Amanda har anlänt. Amanda är 4 månader, ras Jack Russel, och alldeles förtjusande.

Första bilden visar Amanda med två av sina syskon. Amanda längst till höger på bilden. På nästa bild vilar hon tryggt bredvid sin mamma. Nye husse duger bra att vila sig mot också och så har hon vuxit lite på sista bilden.

Och växer och utvecklas det gör hon snabbt. Lätt att lära, vill gärna göra sitt bästa - om hon inte får för sig att göra det hon själv vill förstås - då stänger sig öronen.

Hon älskar att spåra och nosen är i backen så fort sig göras låter. Hon har inte riktigt fått kläm på ordet sök, men som jag upplever det, så är det hennes kall i livet: att söka rätt på grejer. Kanske kan bli en ny "Sigge Svamphund" ;)

Amanda och Jerry (katt i huset) har fungerat acceptabelt. De är inte riktigt som hund och katt. Jerry har varit på sin vakt och Amanda är nyfiken och vill gärna hälsa, med lite skräckblandad förtjusning så där.... Åtminstone var det så när jag lämnade dem i torsdags. Ett foto som dottern tagit efter det visar att de nu har närmat sig med en mer avslappnad hållning. Tror det kommer att gå jättebra - tiden får ha sin lilla gång bara så vänjer de sig säkert vid varandra.

Jerry får tills vidare äta sin mat på diskbänken så att han får matro.

Här studerar Jerry Amanda medan hon leke med ett mjukisdjur. Soffan är Jerrys lek och klössoffa, som synes ;) Sofforna som är till för de tvåbenta i huset är förbjuden klösplats. Tänk vad de kan lära sig ändå.

Amanda gillar att åka bil. Än så länge får hon plats i Jerrys kattbur och där lägger hon sig att sova så snart bilen startar.

Pigg och alert, nyfiken på vad som händer runt omkring.

"Dödar" ambitiöst snören likväl som mjukisdjur

Och efter allt detta så är det bara såååå skönt att få sova - och sover gör hon en hel massa än så länge.

När det inte finns något spännande att kika på förstås.

Ja, någon egen hund blir det inte på ett tag. Nu ska jag ägna mig åt att vara extramatte till den här lilla damen. Men oftast följer hon med matte till hennes jobb, en förmån som inte är att förakta.

Välkommen till familjen lilla Amanda.

  • Kommentarer(6)//barbro.hitta.de/#post11